NÄR MAN VÄNDER SIG OM OCH SER HELA LIVET SOM EN DRÖM

Jag tycker jag säger hejdå till vänner mest varje dag nu och det blir jobbigare och jobbigare desto närmare avresa jag kommer. Don't get me wrong, jag kan knappt vänta tills jag åker, men jag har fortfarande ett helt liv som jag ska ta en paus ifrån här i Sverige. Det känns. Idag sa jag också hejdå till en av mina arbetsplatser, och på fredag ska jag göra mitt sista arbetspass samt säga hejdå till yttligare ett. Jag har haft så otroligt roligt och lärt mig saker som jag trodde jag visste redan innan (tydligen inte), för att inte nämna hur fantastiska kollegor och goa ungar jag har varit runt de senaste halvåret. TACK, verkligen. 
 
Jag sitter just nu och lyssnar på Beatles med en hårfärg i håret som ska ut som sisådär 10 minuter. Efter det borde mina planer vara att packa, men hittills ser det inte riktigt ut så. Jag har försökt och försökt att få ihop en packlista, men vad tusan packar en med i resväskan då en vill ha med ungefär hela rummet i den (läs: vill ha med hela bokhyllan). HUR SKA JAG PRIORITERA ENS? Min plan just nu är ungefär att lämna allting hemma (gamla grejer blir roligare att använda när man inte har sett dom på ett tag, typ som när man storstädar), fylla väskan med choklad och köpa kläder och sånt där borta. Nästan iallafall. Idag är det sju dygn (!!!!) kvar tills jag faktiskt är på g mot staterna. WOW!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback