Att hoppa och skriksjunga tillsammans med några tusen andra människor, samtidigt som ens favoritpersoner står bara några meter ifrån är något som är helt obeskrivligt. Är så fruktansvärt glad att jag har äntligen, äntligen fått sett dom live efter 5 års väntan. Dom är bara så jävla bäst.

Idag har vi bara gått på stan och tittat (fick med mig 4 såå fina tröjor hem) och ätit middag med Alexander. Sen att sätta sig på tåget hem från Stockholm är lika jobbigt varenda gång, vill aldrig lämna.